Under höstens inridning har vi tampats med en hel del hältor då Neffi brukar härja rätt mycket i hagen och bland all lera så är det inte undra på att hon blir halt, samt att hon gick omkull i hagen för några veckor sen när hon härjade runt. Så när vi väl kan rida henne, går hon från klarhet till klarhet, sen kommer någon skada och då måste vi ta en paus. När vi sen fortsätter så måste man backa några steg lite, för annars blir Neffi tveksam. Men så fort man gått genom grunderna så kan man forcera framåt och hon är med på noterna utan några som helst problem.
Innan hon gick omkull så kunde jag rida helt själv på ridbanan i skritt och trav, och hon gicks om en klocka. Sen var det en dag då hon var så himla fin, pigg och framåt, men efter vi hade travat en del så blev hon trögare och trögare. Och rätt var de var så kastade hon några steg åt sidan, och det tog både jag och Chatarina som en protest mot att nåt var fel, och då var hon halt i bakbenet, och det slog vi ihop med att hon gick omkull. För hon var inte dum mot mig och ville ha av mig, då hade hon slängt av mig, för hon varken bockade eller sparkade bakut, utan visade bara tydligt hennes sätt att något var fel, samt att från att vara super pigg så blev hon trögare och trögare... Sen dess har det gått sakta då hon fått mkt vila.
I måndags var det dags för ännu ett ridpass, hade väl hunnit med nåt enstaka kort pass sen hennes vila men då hade Chatarina gått bredvid, så nu kände jag att det var dags att höja ribban.
Henne största problem vid ridningen är upp och avsittning. Hon står aldrig still när jag hoppar upp, utan vill gärna röra på sig, och att hoppa av henne är en konst, för det är ett nervöst moment för henne.
Åter till måndag, jag gjorde iordning henne, ställde henne på stallgången, hoppade upp HELT SJÄLV, red ut på ridbanan, skrittade travade och fick henne att arbeta i låg form, red in i stallet och hoppade av HELT SJÄLV. När allt bara klaffar, så är denna häst en stjärna! Hon går från klarhet till klarhet och vet verkligen hur man ska få en lycklig! Både jag och Chatarina var så stolta över henne, lilla Neffi gumman! :)
Sen har vi ett annat problem, hennes ÖRON! Det går aldrig att dra något över öronen, varken grimma, tyglar, ja inget alls! Någon har gjort nåt med henne så hon får panik så fort du ska försöka dra något över. Nu litar hon på mig så jag får röra öronen utan problem, och jag har lyckats dra grimman över öronen några ggr. Men att tränsa.. Nu har hon bara en rem på tränset, nackremmen som går bakom öronen ner till bettet. Så när du tränsar får du knäppa upp nackremmen, lägga bettet in i munnen sen spänna nackremmen bakom öronen, så det är inga problem. Men chatarina har aldrig fått på ett vanligt träns osv. Vi tänkte prova ett westernträns med ett öra, men det var omöjligt.
Igår var jag på hööks, och funderade hit och dit, tills jag kom på en lösning. Köpte med mig ett träns och åkte till Neffi. Tränade först lite markarbete och sen var det dags. Och resultatet blev :
Jag var SÅÅÅÅ STOLT över henne att jag fick tränsa henne, men jag gjorde det inte som man normalt gör när man tränsar en häst. Jag fann ett eget knep som Neffi var med på, och jag kan säga det att Chatarina var mäkta imponerad och förvånad över hur jag lyckats, än fast jag visade när jag tog av hur jag gjorde så var hon tveksam till att jag klarat av det utan bråk och problem :)
Neffi gjorde min dag, helt klart ! :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar