Så fina

vänner jag har omkring mig!

Det finns bättre, och det finns sämre. Och jag har insett att en del orkar jag inte ha kvar i mitt liv, dom tar bara en massa energi från mig. Och jag orkar inte, jag har annat att lägga tid på. Att duga ibland, sen ibland inte, det funkar inte för mig.

Jag har dom där guldkornen, som lyser upp mitt liv, som finns där, som jag kan ringa till om jag behöver prata, som alltid finns där, i vått och torrt, som bryr sig.
Efter att ha flyttat, har det tydligt kommit fram vilka jag vill ha kvar och inte.

Det finns en person jag är så glad över att ha i mitt liv, en person som funnits där varje dag sen du kom in i mitt liv. Som bryr sig och engagerar sig i mitt liv. Det som har hänt, har inte skadat något, istället gjort allting starkare. Dina ord kan ibland lyfta mig till himlen och får mig att inse vilken fin vän du är. Tack för att du är du, och för att du alltid finns där ! :)

Jag har försökt, så länge, så länge. Men när man aldrig får något tillbaka, då orkar jag inte fortsätta kämpa. Ord efter ord sägs, men inget följs, och då tappar jag hoppet. Det gör mig ledsen, för jag vill verkligen inte. Men det har tagit sån energi av mig, och nu orkar jag inte mer. Senast så hoppades jag verkligen, men åter igen, så svek du. Det var för mig ett hej då. När ord aldrig blir verklighet, utan förblir tomma ord, hela tiden. Du måste förstår att jag tappar hoppet. Jag har mått så dåligt över detta, men nu släpper jag taget om allt.